Nürnbergsslaget

Efter segern i Breitenfeld gällde det att i första hand säkra de vunna områdena. Trots nederlaget i Breitenfeld hade Tilly i oktober år 1631 samlat ihop en armé på 40000 man.Han inriktade sig på att försvara Bayern. Men Gustav II Adolf siktade in sig på det viktiga Nürnberg, dessutom hade Wallenstein åter gått in i tjänst hos kejsaren. Wallenstein hade satt upp en ny armé och riktade in sig på sachsarna som trängt sig in i Böhmen. Gustav Horn, som satts att bevaka Tilly, blev besegrad av denne i Bamberg. Gustav Adolf tvingades då avbryta sin offensiv vid Rhen och tågade österut. När Tillys trupper tågade över Lech dog Tilly vid rekognosceringen. Han efterträddes av Maximilian av Bayern. Gustav Adolf ville ogärna förlora sina besittningar vid Rhen och Donau. Han drog sig västerut mot Schwaben. Rapporter om Wallensteins framgångar mot sachsarna fick Gustav Adolf att dra sig norrut. Samtidigt bröt Maximilian upp från Bayern för att undsätta Wallenstein. Wallenstein vände direkt mot Nürnberg. Den 8:e juni anlände Wallenstein till trakten runt Nürnberg med en armé på 45000 man. Den 21:e augusti bestämde sig Gustav Adolf för att bryta upp med sin här och anfalla Wallenstein från södern. När dem försökte misslyckades dem och anföll från norr istället. Det ledde inte till något direkt avgörande och Gustav Adolf måste lämna Nürnberg den 8:e december utan något avgörande.