En av de märkligaste och mest fängslande trettioåriga krigets härförare var Albrecht von Wallenstein.
Han föddes 1583 som son till en fattig protestant i Böhmen.
Efter föräldrarnas bortgång övergick han till katolicismen, han var då ungefär 20 år gammal. Han fick en god uppfostran och
studerade vid en rad universitet.
Men han övergav studierna för den militära banan. Under upproret i Böhmen som började år 1618 satte Wallenstein upp ett regemente och trädde i kejsarens tjänst.
Han stod befäl vid bland annat slagen vid Böhmen och Ungern. Efter slaget vid Vita berget fick han för en väldigt liten peng
köpa enorma godsområden som kejsar Ferdinand hade konfiskerat från de böhmiska protestanterna.
Kejsaren antog 1626 ett anbud från Wallenstein att sätta upp en kejserlig armé på 50000 man. Efter att ha slagit ner det
återstående motståndet i Ungern drog Wallenstein norrut och förenade sig med Tilly som var
ledare för den katolska armén.
